tisdag 10 december 2013

Att vara och inte vara i gestaltningsmode

Jag sitter här i morgontimman och funderar över den reflekterande ådran som HDK-tiden väcker varje gång man går in i gestaltning. Flera i klassen som jag pratat med håller med mig om att allt man ser, hör, får nys om tänker man Hur kan jag få in detta? Hur stämmer detta överens med min gestaltning? Som att ständigt vandra runt i metaperspektivet letar vi kopplingar. De allra tydligaste kopplingarna kommer ju till en självmant, det vet jag sen Spelets Regler då mitt arbete handlade om just dedär. Hur allt hänger ihop. Att i början av gestaltningsperioden läsa om Fredrika Bremer för att i slutet av gestaltningsperioden stanna upp vid en viss ros i botaniska trädgården, tycka att den luktar ofantligt gott och sedan läsa på skylten att den heter...just det. Fredrika Bremer. Att det sen visar sig att den är framtagen av botaniker i min hemstad och så vidare.

Jag sitter nu och funderar på hur dessa tankar jag för dagligen, på promenaden hem från skolan, affären och i soffan framför musikhjälpen. Hur dessa redan är ett självporträtt i sig, så som min synestesi, gestaltad en gång i form av tankar. Men var kommer dem ifrån och vem är det som gestaltat detta? Dedär med undermedvetna, Freud och drömmar blev just väldigt intressant.

En koppling till uppsatsen utifrån subjekt och objekt kom just till mig. Nu ska jag koppla bort metaperspektivet och bara äta frukost. Vi får se om jag kan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar